I början av april presenterade den Studiesociala kommittén en utredning som gick ut på att Sveriges studenter skulle få en drägligare tillvaro. Bland annat genom höjt studiemedel, höjt fribelopp och ett tilläggslån som studiemedelstagare skulle ha rätt till under två års tid.

Dock verkar förslaget inte mottas med öppna armar av regeringen. Signalerna från högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg är att det är svårt att åstadkomma dessa förbättringar under rådande ekonomiska situation, det vill säga lågkonjunkturen.

Utredningen visade på ett höjt studiemedel med 400 kronor i månaden. Samtidigt var utredningens förslag att varje hundralapp av studiebidraget i framtiden skulle räknas som 140 kronor i inkomst. Det i sig skulle få följden att det blir praktiskt taget omöjligt för studenter att arbete vid sidan av utan att riskera att förlora bostadsbidraget.

I dagsläget räknas 80 procent av studiemedlet som inkomst.

I dag finns cirka 20 000 personer som har obetalda CSN-lån som uppgår till cirka 2,7 miljarder kronor. För att effektivisera indrivningen av skulderna utvecklar nu CSN sina metoder för att finna personerna som de inte har adresser till.

Bland annat ska de ta hjälp av olika sökdatabaser.

– Nu har vi bestämt oss för att sätta in mer resurser och samtidigt jobba mer systematiskt i de ärenden där vi saknar adresser. I slutet av 2009 ska vi ha ett betydligt bättre och mer komplett adressregister, säger Kerstin Borg Wallin, generaldirektör på CSN.

I dag finns cirka 20 000 personer som har obetalda CSN-lån som uppgår till cirka 2,7 miljarder kronor. För att effektivisera indrivningen av skulderna utvecklar nu CSN sina metoder för att finna personerna som de inte har adresser till.

Bland annat ska de ta hjälp av olika sökdatabaser.

– Nu har vi bestämt oss för att sätta in mer resurser och samtidigt jobba mer systematiskt i de ärenden där vi saknar adresser. I slutet av 2009 ska vi ha ett betydligt bättre och mer komplett adressregister, säger Kerstin Borg Wallin, generaldirektör på CSN.

Enligt en stor undersökning som CSN nyligen presenterade väljer många föräldrar bort studier på grund av att de har barn.

Dessutom skjuter de upp studierna tills de är äldre, medelåldern på en studerande förälder är i dag 35 år. Enligt undersökningsresultatet fungerar studiemedelssystemet dåligt tillsammans med föräldraförsäkringen, vilket kan vara en orsak till föräldrarnas höga medelålder.

– Vill man öka antalet studerande i den här gruppen kan man analysera en höjning av tilläggsbidraget och en bättre anpassning av föräldraförsäkringen till studiemedlen, säger Magnus Forss vid CSN.

Skillnaden om ungdomar studerar vidare på högskola eller ej beror på var i landet de kommer från. Och det skiljer sig en hel del mellan de olika kommunerna Till exempel har bara sju procent av alla 21-åringar i Årjäng börjat studera, och i Danderyd har hela 70 procent börjat studera. Detta enligt en analys som Högskoleverket genomfört på ungdomar födda 1986-1983. Siffran för hela riket är att 31 procent av alla 21-åringar har påbörjat högskolestudier.