Zuguang Zhen, 26 år, valde att läsa sin masterexamen i Sverige. Något som han långt ifrån är ensam om. Utländska studenter dominerar landets tvååriga masterprogram. På vissa universitet och högskolor är hela nio av tio studenter inresta. Zuguang Zhen är killen som bytte

mångmiljonstaden Beijing mot Stockholm, för att skaffa sig en tvåårig masterutbildning i kommunikation och informationsteknologi på KTH.

– Vi var verkligen flest utbytesstudenter på programmet, inte fl er än runt fem procent var svenskar. På kurserna träffade man folk från fl er program och då var det ju även fl er svenskar, berättar Zuguang.

Det skrala antalet svenska studenter är dock inget specifikt fenomen på just Zuguangs utbildning. De flesta

magister- och masterprogram på universitet och högskolor i Sverige domineras nämligen av studenter från

andra länder. Det visar en analys för läsåret 2007/08 som Högskoleverket publicerade i början av februari.

Kvaliteten på utbildningen i kombination med att det är gratis att läsa vid svenska universitet och högskolor var det som avgjorde för Zuguangs del.

– Jag vill kunna få ett bra jobb när jag kommer tillbaka till Kina, förklarar han.

Just nu jobbar han på företaget Lund Ericsson som är en underleverantör till bland annat Sony Ericsson. Han trivs bra i Sverige men är säker på att han vill vidare inom en överskådlig framtid.

– När den globala finanskrisen är över och ekonomin har stabiliserat sig i Kina kommer jag nog att flytta dit. Annars blir det antingen USA eller England.

Högskoleverkets analys är den första som gjorts efter att den nya utbildnings- och examensstrukturen infördes den 1 juli 2007, mot bakgrund av Sveriges

deltagande i den så kallade Bolognaprocessen. En tvåårig masterexamen infördes då som en påbyggnad på en

kandidatexamen eller annan treårig examen på grundnivå.

Och enligt rapporten kommer över hälften av alla masterstudenter i Sverige från ett annat land.

– Jag tycker det är för tidigt att bedöma om antalet är litet eller inte. Det krävs ju en kandidatexamen och det har kanske inte alla som vill läsa master hunnit ta. Så det fulla intresset är inte mätt än. Dessutom är ju tanken med Bologna att stimulera rörligheten mellan länder,

säger Lena Eriksson på Högskoleverket, som sammanställt rapporten.

Men hon håller ändå med om att siffrorna är anmärkningsvärda. Speciellt på Blekinge tekniska högskola (BTH) där så mycket som 99 procent av 490 masterstudenter uppges vara från ett annat land. Även på KTH är antalet inresande överväldigande stort, med

95 procent av 1 111 studenter.

– Vi har över 70 nationaliteter. Det är fantastiskt givande både för personal, studenter och för regionen i stort. De som reste till USA för fem-sex år sedan väljer nu Sverige i stället, säger Maria Engelmark, chef för internationella avdelningen på BTH.

Om få svenskar väljer att utbilda sig inom teknik kan det dock vara ett problem för svensk industri.

– Ja, det behövs ju utbildade ungdomar för att tekniken ska kunna utvecklas. Och en oroande faktor har ju varit att vi inte kunnat utbilda tillräckligt många

personer för att fylla behovet på arbetsmarknaden, säger Maria Engelmark.

Dock började en ny lag började att gälla den 15 december ifjol. Lagen gör det enklare för utländska studenter att få jobb efter avslutade studier, vilket förutspås få fler att stanna i Sverige efter sin masterexamen.