Två lappar med motiv Carl von Linné. 200 kronor. Det är vad som återstår i normalstudentens månadskassa efter att alla nödvändiga utgifter är betalda. Sedan år 1989 har överskottet för en ensamstående student minskat med 300 kronor varje studiemånad. Hälften av landets studenter har varit nära eller funderat på att hoppa av sin utbildning. Anledningen är stress och dålig ekonomi.

Heléne Hellman

Heléne Hellman är en helt vanlig svensk student, 26 år gammal, och varje månad har hon cirka 8 200 kronor i studiemedel och bostadsbidrag att klara sig på.

– Det går inte, säger hon.

Heléne studerar vid Karlstad universitet. Hon är inne på sitt tredje och sista studieår då hon läser specialpedagogik, samt familj- och föräldrapsykologi. Nu bor hon ensam i en lägenhet som i genomsnitt har billigare hyra än en vanlig studentbostad. Utöver hyran betalar hon räkningar och köper mat. Efter det är studiemedlet mer eller mindre slut.

– Efter att ha betalat räkningarna och handlat mat har jag bara 400 kronor kvar att leva på under månaden.

Heléne arbetade innan hon började studera och då hade hon en inkomst på cirka 18 000 kronor. När hon beslutade sig för att började studera bodde hon hemma hos sina föräldrar och klarade sig knappt på studiemedlet. Då var det 6 900 kronor och sedan dess har hon fått en höjning på sitt studiemedel med cirka 1 300 kronor. Trots det räcker knappt pengarna till det nödvändigaste. Därför brukar hennes föräldrar hjälpa till i slutet av månaden om det behövs.

– Jag kanske skulle klara mig någon månad utan mina föräldrars hjälp. Men att till exempel köpa nya vinterskor eller en jacka är helt omöjligt, säger hon.

Heléne prioriterar att köpa egen kurslitteratur istället för att låna den från biblioteket. Dessutom lagar hon mat som är mer hälsosam än nudlar. Det är ungefär det hon har råd att unna sig. Saker hon inte har råd med längre är till exempel att gå på bio, eller att gå ut och äta eller festa med sina vänner.

– Jag väljer de billigaste alternativen hela tiden för att spara på pengarna. Jag vet inte hur andra studenter klarar av att betala nöjen utan att arbeta extra eller låna pengar.

Att dryga ut sin månadsinkomst utöver studiemedlet är något väldigt många studenter gör. Bland annat arbetar de extra. Det är dock ett alternativ som Heléne inte ser som möjligt i sin vardag som heltidsstudent.

– Det skulle ta för mycket tid från studierna, arbetar jag extra kan det lätt bli att jag släpar efter med studierna och det vill jag inte.

Flera studenter lever även på kredit och så kallade sms-lån, något som många till slut inte kan hantera att betala av och och det i sin tur leder till att de hamnar hos Kronofogden.

– Det blir ett lyxproblem och en ond cirkel för många när de använder kredit. Som student hamnar man i en ofrivillig beroendeställning till andra för att klara sig och det känns ju om inte annat på ens egen självkänsla, säger Heléne.

I slutet av varje månad är det dessutom en psykisk stress över att pengarna börjar ta slut, om de inte redan är det. Något annat Heléne beskriver som jobbigt är att gå in i en butik och inte ha råd att köpa en tröja man vill ha, eller att behöva tacka nej till att följa med vännerna ut på nöjen för att man inte har råd.

Hon känner till före detta studiekamrater som inte har klarat av att leva på sitt studiemedel och som har varit tvungna att avsluta sina studier för att börja arbeta istället.

– De som har barn har det svårare med ekonomin. De har ju inte bara sig själva att tänka på.

Hon är kritisk till hur lågt studiemedel studenter lever på idag. Själv tycker hon att hennes studier är viktiga och det som motiverar henne att fortsätta är tanken på att få arbeta med vad hon verkligen vill i framtiden. Trots att vägen dit är allt annat än ett liv i lyx.

– Studiemedlet man har idag är verkligen kasst. Det är för lite pengar för att klara sig på, det ligger ju till och med under fattighetsgränsen. Jag skulle behöva minst 500 kronor mer i månaden för att klara mig på egen hand. Jag vet inte hur jag skulle klara det utan mina föräldrar.

För 20 år sedan hade en student mer pengar att leva på Den senaste tidens rapporter och analyser från bankvärlden har försökt att belysa hur knaper situationen är för studenter. Swedbank har granskat studentekonomin i ett 20-årsperspektiv. Resultatet visar att efter att alla nödvändiga utgifter är betalda återstår cirka 200 kronor i en students plånbok. Då räknar de också med 700 kronor i bostadsbidrag på inkomstsidan, vilket inte alla studenter är berättigade till.

Enligt Swedbanks beräkningar har det sedan år 1989 skett en minskning med 24 procent, eller 300 kronor, i fast penningvärde per studiemånad.

– Det är helt klart att studenterna fått sämre ekonomi, studiemedlet har urholkats, säger Ulla Samuel, familjeekonom vid Institutet för privatekonomi hos Swedbank.

Den största orsaken är att priserna på studentbostäder ökar samtidigt som studiemedlet inte blir högre. För att studiemedlet ska vara på samma nivå som 1989 års studiemedel bör det för fyra veckor vara 130 kronor högre.

Idag har fyra av tio studenter inte råd att gå till tandläkaren eller köpa medicin, det visar en undersökning om de nordiska studenternas ekonomi och framtidstro som TNS Gallup gjort på uppdrag av Nordea.

– Studenter är en eftersatt grupp, det var länge sen man gjorde något för att förändra deras situation. I takt med stigande inflation är det svårt. Man är beroende av olika inkomster för att ha råd att plugga, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Enligt CSN arbetar varannan student vid sidan av studierna. Ingela Gabrielsson anser att det finns en risk med att extrajobb, att man kanske inte blir klar i tid och måste ta ännu mera studielån.

– Det blir en ond cirkel och man kommer aldrig ut på arbetsmarknaden. Det är bra att jobba, men det är också väldigt viktigt att bli klar i tid, säger hon.

Fasta utgifter äter upp 61 procent av studenternas inkomster, men hälften av studenterna är nöjda med sin ekonomi visar undersökningen.

– Som student vänjer man sig nog vid att leva sparsamt och tycker kanske inte att situationen är så farlig eftersom andra har det likadant, säger Ingela Gabrielsson. Hälften funderat på att hoppa av Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna hade inför riksdagsvalet år 2006 som löfte att höja studiemedlet. Två år senare har fortfarande inget hänt. I en intervju tidigare i år sa den folkpartistiske högskoleministern Lars Leijonborg att alliansen inte gick till val på höjda studiemedel, utan prioriterade i stället höjd kvalitet på högre utbildning.

Han lovar dock att det är en regeringsståndpunkt att studiemedlen kommer att höjas under mandatperioden, men kan inte säga när.

Sveriges Förenade Studenkårer (SFS) ser det som ett svek mot studenterna.

– Det känns frustrerande att makthavarna håller med om att studiemedlet måste höjas men de tar inte ansvar för det. Det behöver höjas med index och den höjningen behöver komma nu, säger Moa Neuman, ordförande för SFS.

Hon anser att trygghetssystemet inte fungerar. Det finns inga mariginaler för studenterna och enligt SFS beräkningar saknas 870 kronor varje månad till de nödvändigaste utgifterna.

– Generellt så upplever jag att studenterna är stressade. Om de inte tar sina poäng så blir de av med bidraget och måste betala tillbaka, säger Moa Neuman.

Enligt en undersökning som SFS låtit göra genom Studentbarometern har nära hälften av 6 642 svarande studenter varit nära eller på allvar funderat på att hoppa av sin utbildning. Av dessa förekommer oftare studenter från minoritetsgrupper. Den vanligaste orsaken är stress vid sidan om studierna, följt av dålig ekonomi.

– Det hänger ihop, man vet att dålig ekonomi är den tyngsta källan till stress. Och det är så studenttillvaron är, man har ständiga krav på sig och är aldrig riktigt ledig, säger Giorgio Grossi, forskare på Stressmottagningen på Karolinska sjukhuset, där människor med stressrelaterade tillstånd får behandling.

Tillfällig stress är dock inte farlig. Men om man som student lever i ett stressat tempo termin in och termin ut, utan att ladda batterierna kan det gå illa.

– På kort sikt kan det handla om hjärtklappning, oro, tryck över bröstet, magproblem och dåligt humör. Men på längre sikt kan det hänga kvar olika former av utmattning. Man är ständigt trött, får koncentrations,- och minnessvårigheter och fattar knasiga beslut, säger Giorgio Grossi.

Om man mår dåligt finns Studenthälsovårdsmottagningarna att vända sig till. Claes-Göran Swahn, direktör för Studenthälsan i Uppsala, ser dock ingen trend som pekar på att allt fler skulle vara i behov av hjälp.

– Men visst klagar studenter på sin ekonomi när de kommer till oss. Det föranleds ofta på att det är svårt att få studiemedel då man inte har klarat alla poäng och så vidare, säger han.